Med anledning av den diskussion som uppstått kring kommunhuset och de påståenden som framförs om den personal som arbetar här behövs ett förtydligande. Personalen i kommunhuset, liksom all annan personal, utför sina arbetsuppgifter mot uppställda mål utifrån en budget. Det är politiken som beslutar och gör prioriteringar för verksamheterna.
Storumans kommuns ekonomi består något förenklat av tre ungefär lika stora typer av intäkter:
1. skattemedel
2. taxor och avgifter
3. kommunal skatteutjämning (med syfte att utjämna inkomstskillnader och geografiska och demografiska förutsättningar)
Den sista kompenserar inte fullt ut för krympande kommuners ”för stora organisation” med många enheter, utan förutsätter att kommunen effektiviserar sina verksamheter kontinuerligt. Storumans kommun får utbetalat så kallade bygdeavgiftsmedel från vattenkraften som varje år används för att söka projektmedel och göra nödvändiga investeringar till nytta för medborgarna. Skattemedel från befolkningen i kommunen bekostar därför mindre än en tredjedel av kommunens verksamheter.
71 personer från kommunens olika förvaltningar har sin dagliga arbetsplats i kommunhuset. Två av dessa är avlönade politiker av totalt 31 folkvalda i fullmäktige. En av dessa har en heltidstjänst. Förr var det 41 stycken folkvalda men på grund av bland annat rådande befolkningsminskning har antalet reducerats inför valet 2018.
I kommunhuset finns följande verksamheter:
- Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen som består av fjorton personer och bekostas till 70 % av avgifter för bygglov, detaljplaner, tillstånd, tillsyn. Det är oproportionerligt många medarbetare sett till antalet kommuninvånare men det styrs av den efterfrågan som kommunen möter. Storuman hanterar exempelvis lika många detaljplaner som Piteå och Örnsköldsvik. 1,4 tjänster finansieras av kommunalskatt.
- Sju stycken medarbetare från kommunalförbundet Lystkom, som är ett samarbete mellan Storuman, Lycksele och Åsele, de gör jobb i flera kommuner men de arbetar i Storuman. 2,3 tjänster finansieras av kommunalskatt.
- Tolv medarbetare i omsorgsförvaltningen. Lagstadgat myndighetsutövande är ett centralt uppdrag, 4 personer bekostas av kommunalskatt.
- Fjorton stycken medarbetare inom tekniska avdelningen, av dessa hör fyra stycken till Sumnet som sköter kommunens bredbandsinfrastruktur. De finansieras av fiber som grävs in i bostäder och av månadskostnader som betalas för att surfa och av de företag som skickar data genom vår kommun. Ingen kommunalskatt. Två stycken hör till kommunens mätenhet som är en resultatenhet som finansieras av avgifter. Tre anställda arbetar med sophantering och VA som bekostas av avgifter, återstår 5 stycken där 2,5 är finansierade av kommunalskatt.
- Sju stycken inom administrativa avdelningen, de hanterar alla anställdas löner och bokföring. 2,3 tjänster finansieras av kommunalskatt.
- Fyra stycken inom fritid-, kultur- och utbildningsförvaltningen, 1,3 finansieras av kommunalskatt.
- Akademi norr hyr ett kontor, de ägs av 13 kommuner. 0,1 finansieras av Storuman.
- Tio medarbetare inom kansliavdelningen, en av funktionerna är projektfinansierad och en annan 50% finansierad i samverkan med andra kommuner. Kansliavdelningen arbetar med lagstadgat myndighetsutövande, service- och stödfunktioner till kommunledning och de politiska organen. 2,8 tjänster finansieras av kommunalskatt.
Statens centralisering innebär fler uppgifter för kommunerna
Statens centralisering innebär att kommunerna övertar arbetsuppgifter exempelvis arbetsmarknadsåtgärder från Arbetsförmedlingen, mätverksamhet när Lantmäteriet avvecklades, med mera. Det bidrar till att fler arbetsuppgifter behöver lösas i kommunens förvaltningen istället för staten. I viss utsträckning får kommunen ersättning för dessa ytterligare arbetsuppgifter, men det medför också att riktade statsbidrag måste sökas, administreras och redovisas av kommunen för att få tillgång till dessa pengar.