Inflyttare berättar - Sara och Johannes

Sara och Johannes Norberg

En av de starkaste anledningarna till att människor tar steget att flytta är familjeskäl. Det var också bland annat det som låg till grund när Sara och Johannes Norberg valde att flytta till Gunnarn för snart ett år sedan.

Båda är födda och uppvuxna i byn och Sara flyttade efter gymnasiet för att plugga vidare till apotekare. Johannes gick gymnasiet i Burträsk och blev sedan kvar i Gunnarn fram tills det att han och Sara blev ett par. De senaste 9 åren har de bott i Vännäsby och fått tre barn. 

Både Sara och Johannes har familjemedlemmar som bor i Gunnarn och banden till byn har varit starka hela tiden. De har haft en stuga för att kunna vara där så mycket som möjligt. Trots allt detta har processen att flytta ”hem” ändå varit ganska lång.

Till slut kände vi att nu måste vi bestämma oss, barnen börjar bli stora och det blev svårare att vara i Gunnarn på helgerna eftersom det krockade med barnens aktiviteter i Vännäsby, berättar Sara.

En av förutsättningarna för att kunna flytta var att Sara kunde fortsätta jobba med sitt uppdrag åt Läkemedelscentrum. Det gick bra att flytta kontoret från Umeå till Storuman. För Johannes del blev det att avsluta anställningen hos NCC efter 18 år och bli egenföretagare. Tillsammans med sin pappa driver han Norbergs Schakt AB.

– Det är enkelt att bo här, det är nära till allt, alla känner alla och barnen umgås över åldrarna, vilket vi tror, skapar både gemenskap och trygghet, säger Johannes.

– Alla tre barnen spelar hockey och det har gått jättebra för de att komma in i de nya lagen i Storuman. Föreningslivet är viktigt och det är också enklare på mindre orter. Det är lätt att hitta kontakter och steget från idé till handling går fort, säger Sara. 

Det finns en trend just nu med inflyttning till våra byar runt om i kommunen och för familjen Norberg var Gunnarn det självklara valet.

– Vi vill ge våra barn en uppväxt nära naturen och samtidigt ha nära till allt som hör livspusslet till och det har vi hittat här, sammanfattar Sara och Johannes.

TEXT: Tina Kerro FOTO: Privat

Publicerad den 6 november 2019