Undersökningstillstånd i Storumans kommun

På den här sidan har vi sammanställt information om hur det går till när ett bolag vill leta mineral på en plats i Storumans kommun. 

Undersökningstillstånd hos Bergsstaten
När ett bolag vill leta efter mineral på en plats ansöker de om ett undersökningstillstånd hos Bergsstaten. De skickar i sin tur ut ärendet på remiss till sakägare som kan yttra sig om detta, Storumans kommun är en av dessa som alltid ges chans att yttra sig om ansökningar som berör vår kommun.

Då redogör en tjänsteperson för nationella- och kommunala intressen med mera inom det område som berörs. En kommunal översiktsplan samt vårt administrativa kartprogram Solen är exempel på två verktyg som används som stöd för att bilda sig en uppfattning av vad som finns inom området samt för att lämna ett utlåtande. Detta skickas till de folkvalda politikerna i Kommunstyrelsen som beslutar om kommunens slutliga yttrande.

Bergsstaten samlar in alla yttranden och tar därefter ett beslut. Cirka en femtedel av kommunens yta är endera undersökt eller undersöks, det mesta som undersöks idag är redan kända förekomster som undersökts förut. Bergsstatens offentliga statistik visar att cirka 250 ansökningar om undersökningstillstånd kommer in varje år, år 2017 behandlade Storumans kommun 20 förfrågningar och under 2018 har det hitills varit 4 stycken. Undersökningstillstånd gäller ett antal år och under den tiden betalar den som äger tillståndet en avgift per hektar.

Bearbetningskoncession
Om undersökningen visar sig intressant kan bolaget i ett nästa steg ansöka om bearbetningskoncession enligt minerallagen. I genomsnitt 2-6 bearbetningskoncessioner beviljas enligt Bergsstatens offentliga statistik varje år. I Storumans kommun finns idag tre stycken bearbetningskoncessioner och det är Rönnbäcken, Stortjärnhobben och Barsele.

Information från Bergsstaten och Sveriges Geologiska Undersökning, SGU

Undersökningstillstånd – bara ett första steg
Endast ett fåtal områden som undersöks visar sig innehålla mineralfyndigheter som är värda att utvinna. När en sådan fyndighet har lokaliserats krävs flera omfattande prövningar för att starta en gruva.

Bearbetningskoncession enligt minerallagen – beslutas av bergmästaren
Sökanden måste lägga fram bevis att fyndigheten sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt. En utvinning får inte vara olämpligt i förhållande till andra allmänna intressen som till exempel skyddad natur, kommunikationsleder eller rennäring. I ansökan ingår en miljökonsekvensbeskrivning, vilken granskas av länsstyrelse och kommun. Om bergmästaren och länsstyrelsen inte är överens om markanvändningen fäller regeringen avgörandet.

Tillstånd med villkor enligt miljöbalken – beslutas av mark- och miljödomstolen 
Gruvor ska uppfylla samma miljökrav som annan industriell verksamhet. Samma regler i miljöbalken gäller för gruvor som för annan verksamhet som har inverkan på miljön. Även i denna prövning ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Mark- och miljödomstolen bestämmer villkoren för verksamheten, till exempel buller, damning, upplagsplatser med mera. Tillsynen utövas oftast av länsstyrelsen, men i något fall av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Markanvisning ger markåtkomst – beslutas vid en särskild förrättning av bergmästaren
Markanvisningen kopplar den mark som behövs för utvinningen till bearbetningskoncessionen. Till grund för beslutet ligger avtal som ingåtts mellan koncessionshavaren och markägaren. Mark kan anvisas mot markägares och rättighetsinnehavares vilja men det är ovanligt. Det är alltid markägaren som avgör om marken ska lösas in eller om ersättning bara ska betalas för den skada och det intrång som markanvändningen innebär. Expropriationslagens regler gäller för hur ersättningen bestäms. Vid behov deltar två gode män från orten i markanvisningsförrättningen.

Publicerad den 22 mars 2018